Prinsens Karlskronalista på favoritsysselsättningar utomhus:


Första plats: Plocka fimpar. 3 gånger av 10 kastar han dem i papperskorgen. Resterande gånger hamnar de i munnen.



Andra plats: Gå med bestämda steg fram till kanten och när tårna är i kant i kant kastar han sig ner på mage för att kolla ner i vattnet.



Tredje plats: (Mammas favorit på listan) Kolla in gula faran som förstås även den låter brumbrum.


Mina små lamm...



5 minuter senare mina små djävular!! E snurrade som en galning och klättrade i sofforna på jobbet som har ett värde på cirka 150000 kr, Prinsen hittade telefonen och även sökfunktionen som låter som en tupp (uppskattas väldigt mycket av en 16 månaders, kanske inte fullt lika mycket av mina kollegor..), spillde ut en halv loka flaska, de kastade WB-ost på golvet som inte gick att få veck.... Jag svettades en aning, men hade efter 40 min utfört mitt arbetsuppdrag vilket med barnens hjälp nästan blev ett mission impossible.

"Flickan"- slå det om ni kan!!!

På jobbet renoveras fönster och ett ex antal arbetare och deras ateraljer härjar därför på jobbet. En morgon håller jag att på bli spetsad av ett långt rör då en Byggare Bob helt oannonserat dyker upp:

Jag: Hoppsan!!!

Byggare Bob: Oj, förlåt.

Byggare Bob: Bengan, passa Flickan som kommer här runt hörnet.

Jag = Flickan = snart 28 år =HÄÄÄÄRLIGT!!!!

Hur svårt kan det vara att säga Lina??

Min rara lillasyster Lina försökte redan i somras att få Prinsen att säga LINA. Det gick väl sådär. Genom ett inlägg fick jag veta att hon lagt krut på min systerson J. Det gick tydligen också sådär. Kan ju tänka mig hur det lät.....

Lina: Liiiiiiiiiiiiiiina

J: Pappa

Lina: Nej, Liiiiina

J: Pappa

Undrar vad Prinsen tycker att Liiiiiiiiiiiina är mest likt av vad han kan säga (eller låta rättare sagt); blblblblblblb, bläääääääääää eller ehehejehehej. Återstår att se då hon förväntas öva då vi kommer upp i november. Jag skall förbereda honom.

Vegitarianare

Jag: Prinsen skulle kunna bli vegetarian. Han äter alltid upp grönsakerna och baljväxterna först.

E: Är det nyttigt.

Jag: Ja, det kan man väl säga. Vi skulle nog inte mås sämre av att äta mindre kött.

E: Hmmmm, jag ska nog bli en sådan vegitarianare!

Prinsen utvecklas!!!!

Prinsen har lärt sig något nytt:

Blblblblblblblblblbblblblblb

För er som inte förstår översätter hans moder:

Bolibompa bolibompbompa


Sjuk

Idag är jag sjuk och mina hjärnceller förmår sig inte att tänka ut något vettigt att säga. Medans jag ligger på soffan så leker Prinsen med diverse ateraljer som finns i köket; gamla konserv burkar (ja, jag släpade mig upp ur soffan och tog av han den, två gånger till och med eftersom han 5 min senare hittade en till), glasflaskor mm. Just nu, förrutom att hon ljuger sig blå då hon pratar med Moster Lina i telefonen, så sköter E uppfostran gällande Prinsen. Hejja E, jag är gruvligt tacksam att du finns och att vi väntade över 4 år på att skaffa lillebror så att du under dessa förhållande som råder kan passa lillebror. (Dessutom orkar E bära Prinsen som väger 12 kg på en arm.)

Fan, nu har han bajsat. Där går faktiskt även en gräns för mig vad det gäller storasysters sysslor även om jag är sjukligt sjuk.....

Åldersnojja!!?

Kollega: Hur gammal är du E?

E visar demonstrativt upp sin hand.

Kollega: Hur gammal är mamma?

E funderar i typ 5 sek:

E: 49 år.

Tack älskling, precis vad jag behövde!!

Jajjemen!!

Mitt nya favorit ord, tycker det är så himla käckt och positivt!! Mina kollegor är dock redan less.....

Tack snälla, snälla pappa!!

Pappa har förmodligen fixat extra knäck till mig och BETALAT FLYGBILJETTEN HEM!!!!!!!!!!!!

Jag har bajsat i högra hörnet bakom spjälsängen i mitt rum

Som jag berättat tidigare så är Prinsens vokabulära förmåga sisådär, men han har nu uppfattat att andra kan förstå varandra med hjälp av ljud som man formar med hjälp av läpparna och tungan:

Prinsen: Laubalåmasibrtlakt jkopjvnfbapnbfu nuifndnbufipan blääääääääääää!

Jag: Jaha, var har du nu bajsat din lilla buse.

Prinsen pekar mot sovrummet och jag följer efter honom in i rummet. Prinsen pekar bakom spjälsängen och förtäller med världens största leende:

Bläääääääääääääääääääääääääääääääääääääää!

Det kommer, det kommer Prinsen! Ge inte upp! Och nästa gång använd pottan istället...






Galna, vilda barn!

Jag har ibland tre barn, E, Prinsen och min käre man. Vädret i dag i Karlskrona- ej så oväntat så regnar det. Detta innebär att vi är dömda till att vara inomhus (säkert någon som tycker att man kan vara ute trots lite piss från himlen, men du har inte varit i Karlskrona. Här blåser det småspik och till och med min välfödda dotter har problem att hålla båda fötterna i backen då det blåser. Därför är vi inomhus.) Stoffe leker "stillsamt" med barnen:

Stoffe: E nu ska du gör något som kallas brutal bänk.

E: Oki, vad e det?

Stoffe: Lägg dig här i pappas knä med överkroppen ner mot golvet och så drar du dig upp.

E: Pappa, pappa jag kan inte. Jag e för liten.

Stoffe: Kämpa!!!

Bra Stoffe att du börjar med fysisk aktivitet, men vänta typ 10 år med brutal bänk...

Vid dessa små stunder av alldeles för mycket innestängd energi brukar jag ta fram denna bild och tänka tillbaka på en kort (super, mikro kort förvisso om jag tänker till) period av stillhet och lugn:


I vår familj firar man 25 år och 1 veckas födelsedagar

Skämt och sido, men saken är så att min vackraste kusin Anna fyllde 25 år för en vecka sedan vilket jag förstås glömde. Jag skäms ihjäl och har inte så mycket övrigt att tillägga, förrutom att jag hoppas att hon fick en fantastisk födelsedag. Grattis i efterskott kära kusin!!!!

Teknikens undervärk eller bara ren telepati!?

Jag och E ser postkodmiljonären:

Jag: Denna fråga kan jag; det är Ethan Hawk

E går bakom TV:n och viskar:

Det är Etan Hak, hallå hallå välj Etan Hak.

Tjejen i heta stolen börjar diskutera kring Ethan Hawk.

E: Mamma, mamma hon hörde mig!! Jag hjälpte henne.

E sjukt besviken då tjejen tar pengarna istället och helt sonika går fram till TV:n:

E: Men jag sa ju att det var Etan Hak!



Min mamma..

saknar jag så himla mycket (även resterande familj, så ni behöver inte sura). Vill bara tala om för dig att vi uppskattar dina samtal, exempelvis ikväll så var du den enda som ringde och hörde hur det gått för Stoffe!! Hoppas jag blir som dig då jag blir "stor".

Kanelbullensdag

Inte en enda kanelbulle i sikte för min del. Men Monicas underbara äppelpaj kompenserade detta med råge. Jag och E avslutar dagen med "stärnor på is"... 

Du e min man



E: Får man strypas?

Jag: Nääe

E: Pappa måste lära sig att inte strypas.

Leksaker hos BR





Ny favorit: www.argalappen.se

Denna gång berodde det faktiskt INTE på slarvighet

Idag kom jag inte in i lägenheten. Näe, spännande kan man lugnt säga. Nyckeln gick i låset, men tror ni att det gick att vrida runt? Icke, sa Nicke. Panik. Jag känner ingen Byggare Bob i denna stad. E superkissnödig och Prinsen superhungrig. Dessutom hade han så fint hittat grannens ringklocka i precis lagom prinsenhöjd. Sjukt svettig. Tillslut hittade jag ett journummer när jag var lagom uppjagad. Puckot som svarade:

Journumret: Jouren

Jag: Behöver hjälp. Nyckeln sitter fast.

Journumret: Går den inte att vrida runt?

Jag: (Grattis, megapucko då hade jag för f*n inte ringt utan gått in från trappuppgången som ekar mest i hela stan) Nej.

Journumret: Vill du att jag skickar någon på en gång?

Jag: (Nej, men jag kan låta E kissa i trappuppgången, Prinsen får äta löven som E plockade och dessutom låta dem skrika 300 dB i några timmar) Tack det vore väldigt vänligt!

Lika som bär

                      

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0